Imorse var det sjukt foggigt och kallt (varje dag ser ut såhär nu: kalla mornar, varma dagar, kalla kvällar; lager på lager mode var det här ja!) såklart virrade jag bort mig med Milo i dimman.. Blev en riiiiktigt lång promenad. Kom till ett ställe där jag visste vart vi var, ena hållet leder till en strand o andra hållet tillbaka mot mitt hus. så ville ta vägen tillbaka. Men tack vare tjocka dimman var det omöjligt att se vilket håll som ledde vart. Jag gick på magkänslan. När vi gick och irrade runt så mötte vi en kvinna som var ute o sprang med sin hund, hon frågade ifall vi var påväg till Oaktree trail o när jag sa "nej vi försöker hitta hem" så sa hon "bra, gå inte dit finns extremt mycket cayoter där vid det trailet". Vi gick efter en stund förbi ett trail, måste varit trailet kvinnan pratade om, såg då en papperskorg en liten bit in på trailet så tänkte ju då slänga iväg lite bajspåsar så börjar gå mot den. Då tvärnitar precis en bil och stannar o jag hör en kvinna vrålskrika "Stooooop! Don't go there!!!!" Jag blev typ asrädd o sprang till hennes bil för o höra vad det var frågan om. Då sa hon "det är inga människor här för att det är så fasligt många cayoter precis vid detta trail. Gå inte där, då kommer både du o hunden din bli tagna av cayoterna!!"Shiiit tänkte jag. Såklart kommer vi sen fram till parkeringen vid stranden, fel håll. Toppen! Var ju då tvungna att gå tillbaka hela långa vägen igen bland dimman då man inget såg o cayoter o jaa, spänning i vardagen alltså!