Nu står jag inför allra sista helgen hemma i Sverige på hela 13 månader! Det innebär en väldans mycket blandade känslor och tankar! Börjar kännas galet nervöst, smått separationsångest från familj o vänner, tanken på den långa flygningen innebär dödsångest, resfeber, 13 månader är väldigt långt hemifrån, kommer snart bo på andra sidan jordklotet "tänk om barnen inte gillar mig?", "tänk om jag får hemlängtan direkt?" "tänk om det inte alls blir som man tänkt sig?" osv. Samtidigt är jag så sjukt glad och längtar tills på måndag! Måndag är en dag som jag har väntat på, jaa jag vet inte hur länge! Det känns som att på måndag är det en dröm jag haft i flera år som går i uppfyllelse! Familjen jag ska till verkar supergulliga och jag ser så mycket fram emot att träffa dem! Jag har aldrig varit i USA och nu ska jag få lära mig ALLT om amerikanskt liv, deras kultur och traditioner + få resa runt en massa o se så mycket av landet som möjligt! Can't wait! Så jaa, väldigt blandade känslor! Men det positiva väger upp det negativa med hästlängder! Känner på mig att detta år kommer bli ett av de bästa någonsin!

 

Nej nu ska jag försöka rensa huvudet genom att åka till Gröna Lund med två kompanjoner från McDonalds! Sen ikväll ska jag skypa med mina hostparents!